Mobil TOP 900 pix

Jag heter Anneli...

Jag heter Anneli Andersson och kommer ifrån början från Kinnarumma, en liten by som ligger mellan Borås och Kinna. Jag har hamnat här nere utav två anledningar. Den ena är att jag har tillbringat massor av barndomens somrar här och trivdes gott i Halland med närhet till Hav, kust och skön natur. Den andra anledning är att jag efter ett allvarligt samtal med min far, då jag är åtta år, förstod att jag var tvungen att gifta mig med en bonde.

 
Jag och min far satt och pratade om vad jag skulle bli när jag blev stor och redan som åttaåring var jag bergsäker,
jag skulle köpa en gård och där skulle jag ha massa djur.

Där och då började min far förklara för mig om bondelivet, hur hårt det var, att jag aldrig var ledig och att det inte ger några pengar. Dessutom så var det fruktansvärt dyrt att köpa en gård så enda chansen för mig att få en gård var att gifta sig till den.

Min lilla åttaåriga hjärna jobbar febrilt och blixtsnabbt kommer svaret:
Då ska jag gifta mig med en bonde, jag vill att han ska vara rik och jag vill att han ska heta Sandberg (det var mitt efternamn och jag visste att jag skulle byta namn då jag gifte mig och för att komma förbi det så letar jag upp en rik bonde som heter Sandberg) Hur svårt kan det vara.

1984 flyttar jag till Halland och börjar jobba på Kungsgården,
en stor gård i Åskloster med mjölkkor och travhästar. Jag trivdes verkligen som fisken i vattnet.

Vad jag saknade var ju ”min ” bonde.
Sture, som ägde gården var nästan lika gammal som min pappa och hade redan familj,
så det var helt ointressant.

Däremot så fanns det en tjej i familjen som hette Caroanne.
Hon var lika gammal som jag,
lika ko – och hästtokig som jag och vi allierade oss direkt.
Nu skulle vi ut och ragga bönder på Björkgården.
Det var ett ställe som låg in the middle of knowhere.
Mitt ute på vischan, strax söder om Varberg.
Idag är det absolut ingenting, bara en jättestor byggnad,
hur ful som helst.
Men då det begav sig -84, då var det en metropol.
Det var dans både lördag och söndag och massor av folk.
Och det var där vi raggade.


Efter att ha svassat runt där i tre månader hade jag hittat min bonde.
”Min bonde” hette Bengt Andersson.
Fel efternamn och jag har inte sett till någon rikedom (fast han påstår själv att han var rik tills han träffade mig)
men han var min...
Bengt har sin föräldragård ett stenkast ifrån B&B.et.
Där fanns det mjölkkor och växtodling.

Vi tog över Bengts föräldragård 1987 och jag fick min prins och hela kungariket

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Michaela Jaconelli » Jag heter Anneli...:  ”Så härligt. Stackars Bengt, han har det inte lätt nu på ålderns höst och urfatti”

  • Maria Fagermyr » Din inre trädgård:  ”Så bra skrivit. Jag har oxå fått lära mig (den hårda vägen) att inte släppa in a..”

  • Maja Andersson » Din inre trädgård:  ”Så fint och klokt skrivit <3”

  • Anna Evertsson » Din inre trädgård:  ”Mycket kloka tankar, tack för att du delar med dig Anneli. Att stanna upp och in..”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln